Fornborgen vid Predikstolen i Hågadalen

Tre kilometer söder om Hågahögen i Uppsala ligger en fornborg, kallad Predikstolen efter ett karakteristiskt stup i landskapet. Det är två inhägnader, en huvudborg som byggdes 1300-1100 f.Kr och en som byggdes senare, annexborgen 900-800 f.Kr. Huvudborgen var ca. 400 meter gånger 250 meter, (4,5 ha) ett stort bygge med tjocka murar utom på de sidor där den naturliga branten var skydd nog. På muren tror man att det fanns en palissad av trä.

Stenvallen syns i skogen om man går inåt skogen från själva Predikstolen, snarare än längs branten ner mot dalen (bilden ovan). Ännu bättre är att man går från andra hållet, upp från träbänken vid promenadvägen, först längs ängskanten och sedan viker man av åt vänster vid en stätta en bit upp i backen och går längs stigen upp i skogen. (bilden nedan).

Tillsammans visar fornborgen och Hågahögen och övriga fynd i området att detta var en central bygd under bronsåldern. SVT avslutar del 2 av sitt TV-program "De första svenskarna" med en bra sammanfattning av Hågas betydelse. Från minut 52 och framåt beskriver arkeologerna Jonathan Lindström och Helena Victor hur Håga under bronsåldern var en betydelsefull plats för en hövding eller "småkung". De säger att fornborgen var sin tids mäktigaste byggnadsverk i området. 

Om arkeologin vid Predikstolen läser man bäst i Michael Olaussons avhandling från 1995, "Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f.Kr. till Kristi födelse". Förutom en detaljerad beskrivning av själva muren finns beskrivning av några boplatser med några fynd, bland annat lite keramik som kallas "av rabbig typ". Otterböte på Åland har gett namn till en typ av sådan keramik. 

Olausson listar Predikstolen under rubriken "Fornborgar" som han skiljer från andra liknande fornminneslokaler som han kallar "Vallanläggningar". Annexborgen är mer lik en vallanläggning men den omfattandes inte av Olaussons undersökning.

Olausson betonar anläggningens strategiska läge (sid 163) och kopplar platsen till det som arkeologer kallar urnefältskulturen och Lausitzkulturen.

Senare forskning bygger vidare kring detta. Se t.ex. Anders Kaliffs arbete och uppsatser skrivna av studenter under Anders Kaliffs handledning. Ett exempel är Linus Erikssons kandidatuppsats från 2018.

Här lyfts ytterligare sammanhang fram som utökar bilden av handelsvägar och kontakter som motiverar tanken på Håga som en central punkt i ett litet bronsåldersrike.

Anm 20230430: Boken "Håga, Gravhögen och bygden från bronsåler till nutid", Upplandsmuseet 2022, har ett kapitel om Predikstolens bronsåldersborg. Dels är det en del som är skriven av Michael Olaussons som gjorde utgrävningen 1988, hämtad från hans avhandling från 1995. Dels är det en mer historisk del om tidigare utgrävningar skriven av Anders Bornfalk Back.

Anmärkning: Det finns en till fornborg som kallas Predikstolen, som ligger lite väster om Karlstad i Värmland. Eftersom jag utgår från Uppsala kommer jag mest beskriva fornborgar i Uppland.