Siktlinje från Hågahögen mot fornborgen vid Predikstolen

 I boken "Håga" från 2022, Uppsalamuseets skriftserie nr 12, finns en bild på sidan 100 som visar en siktlinje från Predikstolen. Under bilden står att man kunde se Hågahögen från Predikstolen men i texten står mera försiktigt att "ett visuellt samband kan ha funnits". Jag tog en bild från toppen av högen men då får man tänka bort skogen och föreställa sig att man hade fri sikt utan så många träd.

Predikstolen ligger 3 km bort, i riktningen mot den skog man ser över grinden. Det bör ha gått att signalera emellan på något vis. Högen var kanske lite högre när den var ny och vi vet inget om hur högt man byggde vid fornborgen. Med en vårdkase kunde man definitivt skapa "visuellt samband". Att fornborgen hade en betydelse som befästningsverk styrks av att läget var bra för ett försvar av området runt högen. Olausson visade att fornborgens murar hade likheter med senare murverk som byggdes på 400-talet e. Kr. och som man vet var försvarsanläggningar. Att konflikterna på bronsåldern skulle ha varit så stora att de motiverade arbetsinsatsen vid bygget är svårare att visa. Man hänvisar till undersökningarna vid Tollense som visar på en strid ca 1200 f.Kr med flera tusen personer inblandade, så krig fanns. Men det är rätt långt från Tollense i norra Tyskland till Håga (100 mil ungefär). Jonathan Lindström målar upp en beskrivning av ett större anfall mot Hågaborgen från fiender med maktbas runt Kivik, i "Sveriges långa historia" från 2022. Det anfallet skulle ha skett kring cirka år 820 f.Kr., det var då Granhammars-mannen dog och Lindström vill koppla ihop det med Hågarikets fall. Byggnader i fornborgen förstördes av brand någon gång före 800 f.Kr. Då hade det varit flera hundra år som man kunnat bygga och bättra på anläggningen, de tidigaste dateringarna är från 1300 f.Kr. Alternativ hade den förfallit och då krävdes kanske inte så många man att förstöra den. Vid sidan av att fungera som befästning fanns det rimligen många andra funktioner hos bygget av anläggningen som motiverade arbetsinsatsen, det kan ha varit rituella syften eller mera praktiska som hantverk och annat. "Fornborg" är en beteckning på ett fornminne, som kan utgöra olika typer av hägnader. Men just fornborgen vid Predikstolen var rimligen en befästning som gav intryck i den omgivande bygden, särskilt med sitt visuella samband med gården vid Hågahögen.

Högen syns i landskapet men det behövs inte så mycket träd och buskar för att skymma sikten. Här är några fler bilder. Fornborgen ligger inne i skogen numera, den syns bara om man ställer sig vid upphuggningen, jag tog en bild där som syns längst ner.